REA! jävligt bekväma skygglappar! bästa priset! köp två betala för en!

folk som gör mig miserabelt trött & oförstående: tjejer/kvinnor/medsystrar/whatever som är så jävla ANINGSLÖSA & individfixerade. hur många gånger har vi inte fått höra den fantastiska kommentaren "alltså, det är ju jättehemskt det där med våldtäkter & sexuella övergrepp & sånt, men JAG har minsann aldrig blivit utsatt för nåt sånt!" eh nähä, men vi pratar inte om dig som individ, vi snackar strukturer här (jämf. snubbar som hävdar att de minsann aldrig har våldtagit/slagit/trakasserat en tjej & alltså inte har någonting över huvud taget att göra med patriarkatet). den där jävla individbaserade dagens nyheter-liberalismen där alla ska uttrycka politiskt korrekta åsikter, men konsekvent vägrar se de bakomliggande orsakerna till samhällsproblemen, gör mig sjukt irriterad. men det är väl samtidigt en form av självförsvar, för vem fan vill vara ett OFFER? speciellt idag, när det är vinna eller försvinna som gäller. ingen jävel har tålamod eller ork att lyssna på gnälliga kvinnor som inte bara håller käften & klättrar högre på karriärsstegen. VI HAR JU ALLA MÖJLIGHETER FÖR GUDS SKULL! vi har ju allt det där som generationerna före oss slogs för! vi kan utbilda oss, vi kan bli chefer inom näringslivet, vi kan ligga med karlar till höger & vänster. vad spelar det då för roll att vi fortfarande får stå ut med lite tafsande på tunnelbanan, eller en ovälkommen kommentar på gatan? att vi genom en enda blick från en man kan bli medvetna om att vi fortfarande är villebråd?

det märkliga är att sedan kommer (nästan) alltid ett "ja, det var ju den där gången när nån kille följde efter mig genom parken" eller "jo, det är klart att någon har kommenterat min klädsel/kropp på ett obehagligt sätt" (för övrigt är det också konstigt att de här historierna nästan alltid berättas med nervösa skratt eller på ett sätt som tonar ner själva våldsinslaget i det hela). & jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt eländet, för det är ju så fruktansvärt tydligt hur vi får lära oss att aldrig koppla personliga upplevelser till något större, till strukturer, till genussystemet. att vi får lära oss att ett övergrepp inte är ett "riktigt" övergrepp om det inte är fysiskt, hands on, något ORDENTLIGT. "komma här & gnälla över att någon TITTADE på dig på ett obehagligt sätt? herregud människa, hur ytlig får man vara? dessutom ska du väl bara vara kåt, glad & tacksam om en man kollar på dig? va? näää, ett övergrepp är det bara om det är kuken i fittan & knappt ens då för du hade ju den där korta kjolen & du skrattade ju & log först & du hade ju druckit MINST tre öl!"

det är märkligt att många kvinnor har så svårt att ta till sig faktumet att vårt livsrum, vår verklighet, är begränsat av just de här sakerna. att våld eller hot om våld är så tydligt & starkt närvarande i vår vardag att vi alla måste förhålla oss till det på ett eller annat sätt. vi matas ständigt med bilder av uppsprättade, våldtagna & lemlästade kvinnor på teve. vi läser ständigt om våldtäkter & övergrepp i tidningarna. den mytiska FARLIGA väldtäktsmannen lurar i varje buske & det är vårt ansvar att se till att han inte får tillfälle att leva ut sina pervesioner (för herregud, klart våldtäktsmannen är pervers! att han snedvridna syn på sexualitet & makt skulle vara ett resultat av större makthierarkier & - återigen - strukturer, det är ju bara rent hittepå. eh). vi får lära oss att det inte handlar om ett samhällsproblem. att det bara handlar om OSS - vad vi gör, hur vi ser ut, vad vi säger. det är vi som undviker mörka gator, det är vi som går runt parken istället för genom den på natten, det är vi som helt plötsligt slås av tanken min kjol kanske är för kort i alla fall?, det är vi som skyndar på stegen & kollar oss över axeln alt. stirrar ner i marken när vi hör steg bakom oss på väg hem från bussen. det är vi som, kollektivt, blir spottade i ansiktet varje gång en våldtäktsman går fri pga att hans advokat är jävligt skicklig på hela hora/madonnna-spelet i rättssalen. & vi gör allt det där utan att egentligen reflektera över det, det är liksom smällar man får ta om man råkar födas som kvinna, inget vi behöver PRATA OM eller - gud förbjude - göra nåt åt. samtidigt är ju hotet om överfallsvåldtäkten - den okände, perverse, sjuke mannen i busken - en av vår tids största kontrollverktyg. det är jävligt bekvämt att hålla oss ständigt på vakt, ständigt rädda & ständigt oroliga för en okänd förövare, en hotfull fantasibild, som vi kan koncentrera oss på för att slippa tänka på allt det där andra jobbiga. att allt det där andra - kommentarer, blickar, konventioner - aldrig tillskrivs samma betydelse trots att det är saker som alla kvinnor upplever mer eller mindre dagligen. plus faktumet att de farligaste förövarna, männen, fortfarande befinner sig i våra hem, inte i någon nattmörk park.

det är så deprimerande att tänka på det, på att vi ALLA påverkas på ett eller annat sätt av realiteten att vi inte äger våra egna kroppar. att det inte spelar någon roll hur medvetna vi är om genussystemet, om könsroller, om konstruktioner & maktförhållande. det spelar ingen roll att vi nu för tiden är så härligt frigjorda & framstående - vi måste ändå leva med ett ständigt hot hängande över oss eftersom ingenting egentligen har förändrats i grunden. det är bara bigger cages, longer chains även här.

1938 föddes alf svensson - då var inte abort lagligt och det är jävligt synd

ok, det här kan ju bli det onödigaste blogginlägget på länge (eller rättare sagt; det enda blogginlägget på länge) med tanke på att hela BLOGGOSFÄREN (bah!) redan har skrivit ungefär samma sak. men jag kan ju bara inte låta bli att spy lite välförtjänt galla över affe & hans polares synnerligen idiotiska debattinlägg i dn idag. det känns liksom som att de har levererat en jävligt tam serve & det enda jag behöver göra är att smasha in bolljäveln i hörnet.

vi har alltså ett hopkok av högerpolitiker som har kommit fram till att det här med att bögar & flator skulle få ingå DET HELIGA ÄKTENSKAPET med varandra strider mot naturens lagar (& vad jag tycker om den förbannade naturen har jag ju redan redovisat i tidigare inlägg, så det ska jag inte tråka ut er med här) & att det helt enkelt är "ett biologiskt faktum att homoäktenskap är fel". ÄLSKAR KRISTNA HÖGERN! ÄLSKAR ATT DE ALDRIG GER SIG! ÄLSKAR DERAS TOTALA LACK OF SJÄLVINSIKT! för, håll i er nu, argumenten som talar för deras sak är helt enkelt att "äktenskapet i grunden är en institution som syftar till reproduktion". äktenskapet är enligt debattörerna förbehållet par som kan bidra till att livet förs vidare till nya generationer. alltså, folk som tänker gifta sig men inte är så pigga på det där med småknoddar som skriker & bajsar göre sig icke besvär. inte heller människor som av olika medicinska skäl inte kan få "egna" barn. följdaktligen inte heller homosexuella par eftersom det för reproduktion där krävs en "tredje part". man måste ju nästan applådera de här människorna, som lyckas med konststycket att vara så fruktansvärt hemmablinda. eller inte. man skulle lika gärna kunna skrika rakt ut i raseri över att de försöker gömma sin egen kristna agenda & världsuppfattning bakom allmängiltiga påståenden. för vad alf & co verkar ha glömt bort är att äktenskap är ett synnerligen kulturellt och socialt betingat påfund, som ser olika ut på olika platser & under olika epoker över hela världen. likaså familjebildningar, som inte alltid följer den kristna mamma-pappa-barn-normen. men det skiter de i, för här ska det ut & härjas likt korstågsriddare minsann! där sitter de på sina moraliska clydesdales & ser ner på mig & min familj med hela jävla huvudet upplåst av självrättfärdigande, för de är ju bara ute efter att FÖRSVARA DE SVAGA, att se till BARNENS BÄSTA. det hela känns som ett mycket, mycket försenat remissvar på SOU 2001:10 (just fuckin' google it, kids), som nåt de har suttit & tryckt på i flera år, för det är samma trötta argument som vi har hört förut. lagar ska inte stiftas för att tillgodose vuxnas intressen & krav, utanför att skydda barnens rättigheter. fuck me gently with a chainsaw, mr svensson & vänner. var är mina rättigheter? var är min RÄTT att slippa att åter & åter igen få nedkört i halsen att min familj inte duger, att den är onaturlig, att den är något att skämmas över? jag har aldrig hört er stå på några barrikader för oss som faktiskt lever i den berömda "homosexuella familjebilden", för oss som ni pratar OM men aldrig MED, för oss som har levt med rädslan & skulden, men stigmat & utpekandet. jag har sagt det förut, men det går tydligen aldrig att upprepa tillräckligt många gånger; det är inte våra föräldrar som är problemet. det är du alf, du yvonne, du staffan, du thorbjörn, du ulla, du mikael, du ingegerd & du hans, som skapar rädslan & avvikandet. det är ju ni som står där & pekar ut oss, talar om för oss hur dåligt vi bör må, hur fel vi är. att vi inte DUGER, inte passar in, inte är naturliga. det är så jävla märkligt att ni inte kan se det själva, att ni bara blundar för er egen roll i det hela, att ni inte FATTAR.

sen får vi ju inte glömma den underbara slutklämmen i artikeln:

en könsneutral äktenskapslag i sverige skulle också kunna öka främlingskapet inför vårt samhälle bland många nyanlända medborgare.

som en av mina bästa arbetskamrater uttryckte det - man kan ju bara tänka sig hur förvirrade dom där araberna blir av kvinnlig rösträtt, kanske vore bäst att skippa det med i rent integrationssyfte? för att inte tala om fri abort, förstå så märkligt det måste te sig! bort med det! här ska inte okynnesaborteras hur som helst!

ärligt talat, hela den där debattartikeln är så full av skit, idioti & normativa värderingar att jag inte orkar tänka på den mer. kan bara konstatera att visst, jag kan hålla med om själva kärnfrågan: vissa människor borde inte få gifta sig, ännu mindre skaffa ungar & föra sina degenererade gener vidare. game, set & match, mothafuckahs.

jag rear ut min själ, allt ska bort

några tillfällen i mitt liv:

1. jag går i tvåan (?) på gymnasiet, vi har samhällskunskap & något slags debatt-tema under månadens lektioner. dagens ämne är homosexuellt föräldraskap & adoption (tänk att det här är åratal innan den nya adoptionslagen) & debattledare/föredragshållare är killen som några år efter att vi tagit studenten ska komma ut som gay. jag kan inte minnas några exakta argument, men jag minns med all önskvärd tydlighet det kompakta föraktet, glåporden, skratten, förlöjligandet, den självklara överlägsenheten. äcklet. & jag minns den panikartade skräcken, klumpen i halsen & stenen i hjärtat, den där känslan av att vilka skrika, gråta & kräkas på samma gång. jag minns rädslan för att säga fel saker, för att säga något, för att avslöjas. för att inte tala om självföraktet & hatet för att jag inte VÅGADE, för att jag satt tyst & bara svalde tusen gånger om istället för att skrika & slåss. & sen rusa ifrån skolan redan innan lunch, magsmärtor & förvirrade tankar & hundratals om jag bara & aldrig mer på tåget hem & hur jag drack en halv flaska gin med en målmedvetenhet värdig en långdistanslöpare & sen somnade av ren utmattning långt innan pappa kom hem från jobbet.

2. jag tror att det var en lördag, men det kan ha varit vilken veckodag som helst egentligen. det är i alla fall soligt & jag går på s:t eriksgatan utanför det som inom kort ska bli västermalmsgallerian. mobilen ringer & det är syster som är där i andra änden & tiden liksom stannar i ett par sekunder när hon berättar att pappa ligger på s:t göran med sönderslaget ansikte & knäckta revben. nedslagen på väg hem i natten, av några som hade bestämt att han förtjänade det eftersom  han var en jävla bög. & på något sätt blir ljuset liksom skarpare & ljuden högre & jag vet inte riktigt vad jag ska göra utan går in i närmsta affär, går runt runt runt tills allting bara brister & jag måste rusa hem & bita mig själv i läppen tills det blöder för att hålla de förbannade tårarna borta. & det värsta i hela historien är egentligen inte det fysiska våldet, slagen & sparkarna & förolämpningarna. det värsta är att se sin far så liten & rädd i sjukhussängen, så gråtmild & självföraktande. att höra honom säga de får mig att känna mig så värdelös. att inte finna ord för att trösta, för att återskapa någon slags värdighet. HATET som bara vrålar samtidigt som man bara vill gråta fast vägrar göra det för då känns det på något sätt som om de har vunnit. & veckorna efteråt, med ständiga samtal & påpassande. att följa med till affären utan att riktigt prata om varför, att hela tiden vara på sin vakt, att fortfarande inte kunna HANTERA någonting.

3. alla hundratals nätter & dagar med rädsla & malande oro, med en odefinierbar känsla av nervositet. med en outtalad längtan att få DELA MED SIG, att slippa bita ihop & hålla käften, att kunna formulera sig kring det som inte har något namn. att gå med nerver på helspänn & koncentrera tankarna kring att inte tänka. & till slut släppa taget, slappna av, tappa masken. som att gå ut på centimetertunn is & inse att den faktiskt håller för tyngden.

så nej, jag vägrar acceptera andras jävla ignorans & fördomar. jag vägrar låta er vinna. ni har kostat mig alldeles för många tårar & vaknätter, för mycket blod & hat, för många borttappade dagar för att jag bara ska ge upp & tycka att det är okej att ni hatar. att ni tycker er ha rätten på er sida. & det innebär säkert att det kommer fler efter mig som kommer må precis lika jävla shitty även i framtiden, men grejen är att DET ÄR INTE VÅRT FEL. det är NI som sliter hjärtat ur kroppen på oss & ni gör det med en sån självklarhet att ni inte ens behöver reflektera över det. & det är, som vanligt, det som är det värsta - med vilken enkelhet & orubblighet normerna upprätthålls år efter år, samtal efter samtal, människa efter människa.

a las barricadas!

nu har jag köpt semesterbiljetten till barcelona, det ska bli fint att möta våren i en stad jag aldrig varit i tidigare. billigt blev det också, för vi får sova på golvet i emmas squat. jag gillar kombinationen sol, finkultur & crustare. kanske kommer hem med tatuerade fötter & allt.

annars har jag ägnat eftermiddagen/kvällen åt att läsa
den här sjuka forumtråden på familjeliv.se som lisa skickade till mig. fattar ni THE PAIN som jag känner när jag inser att det är så där det ser ut där ute i verkligheten, att folk faktiskt på riktigt är så jävla dumma i huvudet?! ärligt, det borde ju införas nån slags myndighet som kollar alla presumtiva föräldrar INNAN de skaffar barn. typ som de som kollar blivande adoptivföräldrar (fast absolut inte samma, de är ju sjuka i huvudet där också). alternativt att man kunde anmäla dem nånstans (socialen?) så att de fråntas rätten att ha barn & ungarna får växa upp i en omgivning som inte präntar i dem särskiljande, förtryckarstrukturer & makthierarkier från dag ett.

good riddance

jisses zanyar adami, cry me a motherfucking river. det är tur att jag inte ens behöver ta tag i HATET den här gången, eftersom lisa redan har koll på läget.


maud & hennes lilla människa

det är väl ärligt talat ingen som har tvivlat på att maud olofssons ständiga framhärdande att regeringens förslag om skattelättnader för "hushållsnära tjänster" skulle vara en jämställdhets- & hälsoreform, riktad mot stackars utarbetade kvinnor som inte har tid för hem & barn, är någat annat än rent hittepå. men när man läser det här så känns det ju som att vi inte ens behöver vara lite avvaktande med bedömningen längre.
för där står hon ju, anna wiking, i sin trevliga våning, iklädd lilla guldlänken, sin tjusiga dräkt & med håret uppsatt i en smakfull frisyr & bara bekräftar det vi alla sagt - reformen riktar sig mot henne & hennes likar, de som gärna vill slippa städa sin egen skit & istället ägna sig åt "familjen, vännerna - och jobbet". jag vet inte vad ni tycker, men i min värld representerar hon inte direkt en underbetald flerbarnsmamma som inte får det berömda livspusslet (ÅÅHHH HATET) att gå ihop. snarare en priviligerad människa som gärna använder en del av de pengar som blir över varje månad till att betala för att slippa göra sånt som hon tycker är "tråkigt". & som vanligt är mannen i familjen helt frånvarande i artikeln, hans ansvar för hemmet FINNS liksom inte, han behöver inte uttala sig om mödan att hinna med både övertidsarbete & långkok.
alltså, när jag läser den där artikeln vill jag bara kräkas på maud & hennes uttalanden om att reformen ska hjälpa kvinnor att slippa jobba deltid för att hinna med hemmet. för vem är det egentligen som jobbar deltid? jo, de som städar åt anna & co, & som gör det för 90 kr/timmen. jag skulle vilja se maud skura toaletter för den lönen & sedan gå hem för att göra samma sak i nån timme till utan att få en enda krona för det.
fast det bästa i aftonbladets artikeln är nästan biten där det talas om en ökad efterfrågan på hushållsnära tjänster från pensionärer som inte längre orkar städa lika nitiskt som förr - att dessa pensionärer oftast backar när de ser priset på "tjänsterna" nämns liksom bara i förbigående. jag är inte ett dugg förvånad, med de priser som anges & en beräkning på att man får sagda tjänster utförda en gång varannan vecka så blir det en månadskostnad på ca 2000 kr. visa mig den pensionär eller ensamstående förälder som har de pengarna liggande oanvända i slutet av månaden...


.

titlar vi vill åt

dagens bästa ord: taffeltäckare.
det är killen som dukar åt kungen.

i'm sorry if i alienate some of you, but your whole fucking culture alienates me

på dn.se kan man idag få välja färg på slottet. tydligen har denna oerhört viktiga fråga varit en "snackis" (WTF?) i flera år & därför bestämde sig en av sveriges ledande dagstidningar för att lösa problemet med en omröstning bland sina läsare. ljusrött (ROSA! queerslott!!), gult eller brunt? jag säger: inget. jag säger spräng skiten. jaga dom jävla kungligheterna från stan med högafflar & facklor (ja jag vet, dom bor inte där men ni fattar symboliken). jag förstår inte varför MINA PENGAR ska gå till att fräscha upp kungens hus, lägger dom hellre på öl på carmen eller dylikt. sen kommer folk & hävdar att "men även om du ogillar monarkin (haha jag höll på att göra en freudiansk felskrivning & skriva "demokratin") så måste du ju hålla med om att alla gamla slottsbyggnader är en del av vårt kulturarv & måste bevaras". ärligt talat, jag skiter i ert kulturarv. det är inte mitt arv & jag har ingen som helst lust att förlika mig med det heller. varför bevara en massa stenhögar som bara symboliserar förtryck & feodalism? varför var det ingen som skrek om KULTURARVET när folk i öststaterna rev gamla leninstatyer? jag säger som vanlig; om ni vill ge era pengar till en förlegad sagofigur, fine. men låt mig slippa. privatisera monarkin & skilj den från staten. kungen, sluta representera mig!

stackars annica!

allas vår favoritgalning annica dahlström är i hetluften igen, efter att en grupp läkare & studenter vid göteborgs universitet skrivit ett inlägg på DN debatt i söndags - ett inlägg som starkt kritiserar de forskningsresultat som dahlström redovisar i sin bok könet sitter i hjärnan. bl a påpekar de det felaktiga & vansinniga i dahlströms påståenden om att män inte kan vårda småbarn, att karriärskvinnor skulle ha "testosteronpåverkade" hjärnor & (min personliga favorit) att självmord bland ungdomar skulle ha ökat lavinartat de senaste åren, något som enligt henne är en direkt följd av att mammor inte stannar hemma med sina barn tillräckligt länge (minst tre år!) utan skeppar iväg dem till dagis istället. way to skuldbelägga kvinnor, annica!

självklart har dahlström replikerat i dagens DN, & vet ni vad - det är synd om annica!
stackars stackars annica, denna rationalitetens & vetenskapens fyrbåk i ett hav av mörker & socialkonstruktivism! eftersom hon presenterar "obehagliga sanningar" som vi galna feminister helst vill sopa under mattan så blir hon påhoppad från höger & vänster (eh ok, mest vänster) & beskylld för både det ena & det andra. så integritetskränkande. jag kan verkligen se framför mig hur annica sitter där & skälver av rättfärdighet & ilska, för hon vet ju att hon har rätt. hon har ju gudbevars VETENSKAPLIGA BEVIS för sina tosserier! att någon faktiskt kritiserar henne är bara ett bevis för att hon är utsatt för en häxjakt (har nån informerat jan guillou?) av sällan skådat slag.
men annica vet ju varför, hon vet att det är för att hennes åsikter är "så obekväma att man vill stoppa denna kunskap, som man anser inte vara politiskt korrekt i sverige".
annica dahlström är alltså missförstådd, förföljd av den politiskt korrekta maffian som styr sverige (eh) & allt detta trots att hon ju egentligenh är en fin tjej. för vad vill annica? jo hon vill att vi ska ta till oss den här fantastiska kunskapen om "manliga" & "kvinnliga" hjärnor & utnyttja den för att skapa ett bättre & mer jämställt samhälle.

"Det är mer konstruktivt att nyttja resultaten inom samhället för att skapa ett verkligt jämställt samhälle där alla individer, oavsett kön eller ålder, kan forma sitt liv så att de mår väl till kropp och själ."

det är alltså mer KONSTRUKTIVT att bara ge upp, att säga "ok, låt oss dela upp alla i A- & B-människor redan från födseln, så vi vet vad vi har att förhålla oss till resten av livet, let's get it over & done with". vad jag inte riktigt fattar är hur annica får det hela att gå ihop? hur ska alla, oavsett kön eller ålder, kunna forma sitt liv som de vill, ifall det redan från början är bestämt vilka egenskaper som kommer att vara mest framträdande för dem & vilka sysslor de är mest lämpade för? inte ens annica själv verkar har greppat det riktigt, eftersom hon fortsätter sin text med det här:

"En kvinna med manlig typ av hjärna prioriterar andra saker än en kvinna med typisk kvinnlig hjärna, och det bör vara något helt naturligt och respekterat. En manlig individ med mycket av kvinnliga hjärnegenskaper skall kunna förverkliga sina dömmar [sic] och prioriteringar."

men annica, om det nu finns kvinnor med "manliga hjärnor" & män med "kvinnliga hjärnegenskaper", vad är det då som gör dessa hjärnor så typiskt manliga & kvinnliga? skulle vi inte kunna kalla dem för mänskliga istället? & det är väl någonstans där som den viktiga delen av kritiken mot annica dahlström & hennes forskning finns; varför är det så fruktansvärt viktigt att alltid fokusera på SKILLNADER mellan könen? vad vinner vi på det? eller snarare, VEM vinner på det? det är lite som en av mina gamla favoritföreläsare sa när vi diskuterade tidigare forskning kring homosexualitet & dess eventuella "orsaker" - hur kommer det sig att det är så intressant att ta reda på varför folk är homosexuella, istället för att fundera kring varför de inte får vara det?

självklart så hänvisar dahlström även till "naturen" & någon slags evolutionsteori (antar jag?) som har format våra hjärnor så att "vi i dag fortfarande har två typer av beteenden och två typer av hjärnor, som genererar dessa beteenden". & som vanligt när någon drar fram det naturliga som argument så vill jag bara skrika. lär sig folk ingenting av historien? idioter har i alla tider åberopat den oemotsägliga naturen för att bevisa tidens rådande sanningar. homosexualtitet är onaturligt. förvärvsarbetande kvinnor är onaturligt. att inte aga sitt barn är onaturligt. att alla människor ska ha lika rättigheter är onaturligt. för att inte tala om alla saker som ÄR naturliga & därmed den enda rätta - att äta kött från döda djur är naturligt. att utnyttja kvinnor sexuellt är naturligt. att människor har olika intelligens & därmed rättigheter beroende på sin hudfärg är naturligt.
naturligt är fan ett av mina hatord, det är högt uppe på min shitlist. NATUREN, WHAT HAVE YOU DONE FOR ME LATELY?! alltid, alltid när "naturlighet" tas upp som ett argument så är det för att bevisa något som man egentligen inte KAN bevisa, men som "känns" rätt för att "det bara är så". & det är lite den känslan jag får av annica dahlströms forskning också. som att hon har bestämt sig för att bevisa kvinnors & mäns väsenskillda egenskaper på NATURLIG VÄG bara för att ingen ska kunna säga emot henne. för vem kan bråka med naturen liksom? & visst, det är väl fine & dandy om annica vill ägna sitt liv åt att komma fram till att hon själv är ett freak of nature (hennes mamma hade tydligen alldeles för hög stressnivå när annica låg i magen, därav hennes "manliga" forskarhjärna), men måste hon sprida skiten så att det drabbar andra? det får mig att tänka på boken det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra som jag inte har läst eftersom självhjälpsböcker inte är min grej, men ändå gillar titeln på. det är synd att jag inte är religiös, då hade jag ju kunnat trösta mig med att det alldeles säkert finns en särskild plats i helvetet för annica dahlström.

the last great white one

VÄRLDENS MEST OSYMPATISKE MAN:


eftersom det trots allt bor en liten afrikaentusiast i mig (NEJ, jag dansar inte västafrikansk dans & jag har inga långa halsband av träpärlor) & det inte blev nåt skrotlyftande på gymet som det var tänkt, så var jag ju tvungen att kolla på kanal 5's nya program
hello africa som hade premiär ikväll. ja & kanske lite för att jag är barnsligt förtjust i johnnie & mattias också. men som vanligt får jag ju inte titta på teve utan att bli upprörd, måste alltid tvingas att sitta & skrika åt den förbannade apparaten eftersom folk i allmänhet är så jävla dumma i huvudet. no offense, men att få för sig att man ska åka till afrika (AFRIKA! en hel jävla kontinent!) & "hjälpa till" bara för att det verkar som en bra idé just då, det är bara så fruktansvärt korkat. där sitter dom, sex veckor innan avfärd, & VET INTE ENS VART FAN DOM SKA ÅKA! typ, vad som helst går bra, bara det finns en massa fattiga ungar där & helst lite aidsoffer & en & annan soldat också. & sen kläcker produktionsteamet, med mitt nya hatobjekt JOEL i spetsen, den fantastiska idén VI ÅKER TILL SUDAN! där finns det både barnsoldater & minor! JA! DET KÖR VI PÅ, DET VERKAR GENOMTÄNKT & BRA! så då ska dom hiva iväg hela produktionsteamet till en krigszon, bara för att JOEL tycker att det "blir bra teve" & man kan verkligen se hur det vattnas i munnen på honom & kuken står när han tänker på alla RISKER dom måste ta & hur jävla REAL allting kommer att bli. bara för att han ska få komma hem & säga i saw som baaaaaaad shit down there man..! DIN KRIGSKÅTA JÄVEL, GÅ & DÖ säger jag. hur kan man ens komma på tanken att sätta igång ett sånt projekt utan någon som helst förankring hos en organisation som redan jobbar på plats, utan att kolla upp alla fakta, utan att ens veta vad fan det är man vill göra? har ni nån gång hört talas om SUSTAINABLE DEVELOPMENT? åååhh hatet. som tur är så är ju johnnie & mattias två hyvens grabbar med lite vett i skallen i alla fall, så dom pratade med UD som avrådde från att åka till södra sudan som läget såg/ser ut (no shit sherlock?) så istället blev det etiopien, & ett skolprojekt som unicef är inblandade i. fine & dandy, även om det fortfarande verkar lite väl snabbt jobbat med bara fyra veckor till avresa. men sen när dom väl kommer dit då är jävla JOEL där igen & bara "nääää jag vill inte bo på hotell! we gotta get down & dirty, se det RIKTIGA afrika! jag vill ha blod & död, fn-soldater & misääääärrrr! DET BLIR BRA TEVE!" som en obstinat jävla femåring, samtidigt som resten av teamet faktiskt reflekterar över den absurda situationen som dom satt sig själva i. & sen kommer tydligen det här:

NÄSTA AVSNITT
Det har gått en vecka och ingen spade har satts i jorden än. Johnnie och Mattias försöker förklara för den alltmer stressade producenten varför bygget dröjer. Tillstånd saknas och det blir många möten med borgmästare och de lokala UNICEF-representanterna om upphandling och kontrakt.

NÄ DET MENAR NI INTE?! SKULLE KANSKE TÄNKT PÅ DET TIDIGARE, ELLER HUR PRODUCENTJÄVEL?

gud joel, jag hoppas verkligen att någon ger dig det kok stryk som du så väl förtjänar & skickar hem dig till sverige igen innan den där programserien är slut. jag hoppas att du får celebral malaria & skiter blod. jag hoppas att du & din vidriga människosyn i framtiden drar till asien & dricker buckets tillsammans med dina själsliga vänner backpackers istället för att springa omkring & göra teve på andras olycka.

portugal, a terra maravilhosa

aaaarrrrggghhh!!! jag hade just författat ett långt & sjukt seriöst inlägg om dagens val i portugal, som handlade om landets abortlag, men när jag skulle spara det så valde fucking jävla kuk-blogg.se att kicka ut mig & hela texten försvann. tack för det, shitheads. eller för att använda sig av ett för ämnet passande uttryck; pooorrraaa!

så nu får ni nöja er med en kortversion av det hela, d v s vad jag kan komma ihåg:
portugal har, tillsammans med malta, irland & polen, hittills utmärkt sig som ett av europas u-länder när det gäller mänskliga rättigheter. vi pratar alltså om en abortlagstiftning som endast tillåter abort fram till 12:e veckan, & då endast i fall av "sexuellt våld (läs våldtäkt), missbildning av fostret eller risk för moderns liv". det låter ju helt barockt att ett "modernt" land i dagens europa har en abortlag som ligger på medeltidsnivå. men om man ser det i ljuset av att abort är olagligt i två tredjedelar av världens länder så är det egentligen inte konstigt. att lagstiftningen i portugal sett ut som den gjort är till stor del ett reultat av att den katolska kyrkan (precis som i de andra nämnda länderna) än idag har en enorm makt över landets befolkning & med det även över politiken.
här skriver man t ex om höga religiösa ledare som inte bara har jämfört abort med avrättningen av saddam hussein (?!) utan även med t ex våld i hemmet, aids & barnmisshandel - som enligt kyrkan alla är resultat av "personlig egoism". denna personliga egoism har lett till att ca 18 000 portugisiska kvinnor under 2005 tvingades genomgå illegala aborter i sitt eget land - ca 10 000 av dem med så allvarliga komplikationer att de senare fick uppsöka sjukvård. vi pratar alltså om kvinnor som tvingats genomleva psykisk & fysisk smärta & påfrestningar (för att inte tala om det sociala stigmat) enbart för att de vägrat finna sig i att vara de barnalstrande köttklumpar som kyrkan har utsett dem till att vara. det är så motbjudande att jag inte vet vad jag ska skriva om det. förutom att det är saker som det här som får mig att på riktigt hata alla religioner som genom årtusenden har spärrat in kvinnor i psykiska & fysiska bojor, som har beskurit våra liv & tagit ifrån oss rätten till våra egna kroppar. som har tvingat oss ned på knä & fortfarande aktivt försöker låsa fast oss vid äktenskapet/hemmet/barnsängen. som L7 så fint har sagt det; people like you just fuel my fire.

dagens valresultat i portugal blev till slut ett ja till en ny abortlag, men det är ett ja med förbehåll. det nya lagförslaget innebär att abort blir lagligt fram till tionde veckan av graviditeten (hur det blir med de tidigare "specialfallen" har jag inte hittat någon info om), vilket kan jämföras med vår abortlag här i sverige som tillåter fri abort fram till 18:e veckan, & med tillstånd från socialstyrelsen även senare i vissa fall. det låga valdeltagandet (ca 40%) tyder också på att en lagändring kanske inte har så stort folkligt stöd som man skulle kunna hoppas. det innebär även att valresultatet inte är tvingande, men premiärminister josé socrates har sagt att förändringen kommer att genomföras trots detta.

- valet står mellan att nöja sig med att stanna kvar i de mest konservativa ländernas grupp eller säga ja till den moderna tiden och ansluta sig till de mest utvecklade länderna.

word man! säger jag. portugal är ju inte direkt kännt för att gå i första ledet när det gäller förändring & "modernisering", t ex var man bland de sista av de gamla kolonialherrarna att ge sina kolonier självständighet (1975, efter flera år av blodiga krig i bl a angola & moçambique).

men hur som helst, nu är jag trött i huvudet & orkar inte skriva mer. kan bara konstatera att det fortfarande finns många länder vars uppfuckade abortlagstiftning behöver ses över, t ex i sydamerika. om ni vill läsa mer om det rekommenderar jag kapitlet "aborto libre - gerillafeminism i colombia" i magnus lintons bok americanos.

chic flick?

ok, kalla mig gärna humorbefriad & pretantiös, men jag får fan ont i magen av burger kings nya reklam:





var ska jag börja...? vet inte riktigt vad det är som är mest obehagligt - den uppenbara sexismen i reklamen (vi är MÄN!) eller kopplingen mellan BK's manlighet & mördandet & ätandet av andra levande individer (vi äter KÖTT!). det känns bara så jävla GAMMALT alltihop - hela upplägget med den stackars förtryckte mannen som inte får leva ut sitt inre vilddjur (eh) utan tvingas äta "chic food" (tjejmat eller kycklingmat undrar jag?) på nån fancy restaurang. men så kommer den stora mobben av andra stackars förtryckta män & befriar honom, tar honom med till den enda trygga borgen i det hav av kvinnlighet som dom stackars männen måste leva i nu för tiden - snabbmatsrestaurangen! GOOD FOR YOU! säger jag. & sen blir vi fullständigt tvångsmatade med bilder som kopplar ihop MANLIGHET & KÖTT, som talar om för oss att för att vara en riktig man så måste du äta kött (helst då på burger king). riktiga män äter inte tjejmat, de kör inte "familjebilar" & de äter inte på fina restauranger. nej riktiga män slafsar i sig fettiga burgare tillsammans med polarna, utan inblandning av några "kvinnor" eller "familjer". det är riktiga mäns NATURLIGA tillstånd & födointag. herregud... har vi liksom inte kommit längre än så här? & varför är det JAG som blir upprörd? egentligen borde ju alla män som ser den där reklamfilmen sätta sin mansmat i halsen & fråga sig varför det ideal som de förväntas sträva efter mest liknar nån slags grottman utan någon som helst kontroll över sina lustar och kroppsfunktioner? som en enda matmaskin utan hjärna, vars enda tanke är MÅSTE HA KÖTT! det verkar ju inte riktigt klokt.


edit: jag googlade lite på BK's reklam, ni kan läsa längre (& kanske bättre) redogörelser för ungefär vad det var jag ville säga
här, här & här.


nu ska jag göra en ny playlist till iPoden & sen promenera kungsholmen runt eftersom två dagars liggande på soffan har gjort mig stel i lederna & tom i huvudet. sen väntar nytt avsnitt av gilmore girls + nytt avsnitt av heroes, hemgjord pizza (jag kan äta fast föda igen!) & studier istället för teve under kvällen.

världen, en ständig källa till förvåning

kors i bloggtaket!
bo rothstein har skrivit nåt som inte är helt jävla uppåt väggarna tokigt! världen upphör aldrig att förvåna mig.

förutom det där stycket när han funderar över "varför starka, välutbildade och i skolan jämställdhetsdrillade och från dagis genuspedagogiserade unga svenska kvinnor inte kräver sin rätt utan likt aningslösa offer låter sig dras ner i det antifeministiska träsket av underordning som utförande av merparten av det obetalda hemarbetet innebär".

ärligt talat bo, jag förstår inte riktigt varifrån du får din föreställning om att alla unga kvinnor som "ingår i en heterosexuell parrelation" är små under av genuspedagogik och jämställdhetsiver? jag måste väl ändå tillhöra den generation du syftar på och det är verkligen inte det intryck jag har (tyvärr, måste jag väl lägga till) av det svenska samhället idag. snarare tvärtom. eftersom jag bara umgås med smarta tjejer så visst, bland mina vänner skulle det kanske stämma. men i övrigt florerar det en sån jävla aningslöshet så att jag blir mörkrädd ibland. alla bara harvar på i samma gamla hjulspår, förutom att man ibland kan säga jo men det där med jämställdhet är ju en bra grej, det är klart alla ska ha lika lön för lika arbete det tycker jag också men det är fan inte ofta som folk ställer sig frågan VARFÖR DET INTE ÄR SÅ NU? men jag antar att du bo, som så många andra, har gått på den där myten om "sverige - världens mest jämställda land!". jag är ledsen att göra dig besviken, men det är tyvärr samma jävla sörja fortfarande. tjejer är fan inte särskilt smarta & jag blir så trött på att det ska sätta käppar i hjulet för mig. men jag ska inte gnälla så mycket över det eftersom johanna gör det bättre.