wild & crazy, smakfull & sexig

de förbannade klantarna har lyckats förstöra en av  filmerna som jag lämnade in för framkallning igår. SEMESTERBILDERNA!!! det mest miserabla är att den förmodligen även innehöll foton som skulle skickas till australien. jag tjurar som vanligt, men tröstar mig med att jag nu får dubbla kopior på resten helt gratis & dessutom tre nya filmer. alltid något.

saker jag stör mig på hos mig själv:

1. jag är alldeles för jävla mesig & medgörlig. jag antar att det stavas KONFLIKTRÄDSLA & hänger förmodligen ihop med obehaget inför starka känsloyttringar. jag gillar helt enkelt inte att "prata om det", blir helt sjukligt OBEKVÄM av att prata känslor & liknande, andras såväl som mina egna issues. biter hellre ihop & härdar ut & håller käften (men jag jobbar på det, jag försöker!). ofta händer det även att jag faktiskt inte fattar att jag blir överkörd av andra förrän efteråt, att det bara ligger & gnager som en liten obekvämhetsknut tills jag inser att jag faktiskt är SUR & varför & hur jag skulle ha formulerat mig/agerat för att få det annorlunda. oftast händer det med vissa personer i min bekanskapskrets/familj, men det är ju inte direkt begränsat till dessa. måste jobba på det, måste skaffa en jävla ryggrad, säga NEJ, säga my way or the highway någon gång ibland. (vi kan också dra intressanta paralleller till att jag är skitdålig på att diskutera saker & uttrycka mig verbalt, även om saker som jag vet något om, men däremot är ganska fly när det gäller att uttrycka mig i skrift - där kan jag ju tänka igenom vad jag tycker/tänker/skriver + har 100% kontroll över resultatet).

2. jag är sjukt dålig på att hålla kontakten med folk, även personer som jag faktiskt gillar. inte för att jag anser att det är upp till dem att höra av sig om de vill umgås, utan mest för att det liksom inte får plats så mycket i mitt huvud. har vi inte setts/hörts på ett tag, ja då är det som att de bara glider iväg. out of sight, out of mind. eller kanske snarare tvärtom när det gäller mig. antar att det är därför jag inte har nåt sånt där socialt nätverk som man tydligen ska ha, för att det ska funka krävs ju 1; att man kan fungera som en normal människa i sociala sammanhang, dvs chatta upp folk man inte känner, framstå som smart, spännande & witty så att de faktisk VILL träffa en igen, 2; att man odlar & underhåller nyblivna bekanskaper, inte blir misstänksam & undrande så fort någon verkar visa lite intresse för ens person. kommer ofta på mig själv med att tänka "vad vill du mig EGENTLIGEN?" & ifrågasätta folks motiv, eftersom jag utgår ifrån att ytliga bekanskaper enbart pratar med mig pga att den som de egentligen vill prata med är upptagen för tillfället. något slags mindervärdeskomplex antar jag.

3. jag är mycket lat & lyckas aldrig GÖRA någonting, mycket snack & lite verkstad bara. har aldrig fattat hur folk orkar med alla dessa projekt som de håller på med på sin god damn fritid, HUR ORKAR FOLK LIKSOM? för mig är det nog med åtta till fem-jobbet varje vardag, sen är jag helt slut, tömd på energi & vilja & ork. att hålla ihop livet som det är, hålla fasaden uppe & bara FIXA DET är vad kraften räcker till, inte mer. det enda jag duger till är uppenbarligen att sitta & skriva gnälliga texter på internet, jag som skulle bli professor, nobelpristagare, världsförbättrare! istället blir jag omsprungen av 20-åringar som LYCKAS & jag kan inte ens tänka att det bara är för att dom halkar in på det berömda bananskalet utan måste face the facts att det är för att dom GÖR saker. det är så jävla bittert att kreativiteten har försvunnit & runnit ut i sanden, samtidigt som jag har någon slags skev självbild där jag inbillar mig att jag är ment for greatness. allt jag kan tänka på är winona i den där filmen när hon säger i was really supposed to BE something by the age of twentythree!. tjugotre! jag är fan tjugosex år & har fortfarande inte åstadkommit ett jävla dugg. men jag borde kanske inse att jag bara borde vara nöjd & glad, sluta gnälla, börja varje dag med att ställa mig på balkongen & sjunga jag vill tacka livet som har gett mig så mycket!

förutom det har dagen varit till belåtenhet. eftersom jag är satt i karantän av mina arbetskamrater så fick jag i princip en ledig dag att förfoga över som jag ville. den har spenderats med kaffe + sällskap i parken, intressanta diskussioner (jag har googlat det där med geparderna nu!), fönsterputs & dammsugning. har även lyckats lämna in filmrullarna från höstens semester. är, trots ovanstående fel & brister, kanske inte helt jävla hopplös.

jag skriver inget eftersom jag inte har något att säga. just nu är det mest apati & slentrianliv, telefonsamtal hit & dit för att ha koll på alla & jag kan/orkar/vill inte ens anstränga mig för att lyfta bloggen över skunkdagboksstandard. & som vi alla vet; har du inget att säga kan du lika gärna hålla käften. finns ju inget värre än intetsägande människor som hänger ut sina liv på internet. 

det är den där tiden på året då det är dags att läsa kärlek i europa för hundrade gången & sen drömma om att dra till rivieran, leva på koffein & tjack & umgås med bohemiska poeter. jag tror att det kallas vårkänsla.

en mycket konstig dag som började med ett dödsfall & slutade med en födsel. som om de bytte. & jag försöker tänka på att det dör tusentals människor varje dag, men ändå är det bara en som gör så där jävla ont just nu. gone, gone, the damage done.

älskar att komma till jobbet på en måndagsmorgon, öppna outlook & mötas av tio spam-mail med titeln "NO WORRIE'S, IT'S FINE" som erbjuder mig xanax & valium till ett överkomligt pris. ibland känns det verkligen sorgligt att det bara är bluff & båg i dom där mailen.

jag & lisa spånar kring kungens mailadress. hittills har vi dom här förslagen:

[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]

Att födas. Man kan inte protestera
Men självmord vill man inte alls begå
Man skriker högt, men ingen tycks förstå
Man har en lya där man kan kampera
Man vet att detta inte får fallera

Där är en pojke man har lust att slå
Och alla dumma töntar ska man klå
De ska få se på en som kan studera

Ett kyrkligt bröllop - slöja och tiara -
Man anar ett slags tillvarons komik
Man saknar pengar, liksom lust att spara
Man säger: "Visst är jag Bob Dylan-freak!"
Man äger varken vilja eller snara
Man diskuterar Nietzsches estetik

jag är så sjukt peppad på nya projektet! HIGH ON LIFE! med risk för att avslöja för mycket - det har något med det här att göra:

nu har jag också registrerat mig på bloggportalen.se, självklart under dessa kategorier:

Feminism > Allmänt och övrigt
Feminism > Dagböcker
Feminism > Teori och politik
Hälsa, sjukvård, handikapp > Allmänt och övrigt
Hälsa, sjukvård, handikapp > Sjukvård
Politik och samhälle > Allmänt och övrigt
Politik och samhälle > Kristdemokraterna
Politik och samhälle > Tankesmedjor
Politik och samhälle > Utrikespolitik

är mest nöjd med "tankesmedjor" & "kristdemokraterna".

jag går ofta från skitsur till skiter i på kort tid. vilket gör att jag tänker ta mig friheten av censurera mig själv precis hur mycket jag vill här. sen är ju det där med passiv aggressivitet lite av min grej, måste sluta med det.

jag tror att jag gillar att blogga, fast jag egentligen av princip är emot hela grejen med att hänga ut sig på internet om man inte har nåt att säga. men ändå, skräckblandad förtjusning liksom. nu har jag en hel lista på saker som det ska bloggas om i framtiden, det känns tryggt.

mina bästa sammansatta ord:

flygbladspunk
okynnesabort
queerfeminism
ordfrontshurtig
skitliv

& allt med prefixet "post".