veckans politik
so sick & tired of being sick & tired
mitt immunförsvar har tydligen kollapsat, för nu ligger jag däckad i soffan med förkylningen från helvetet. snorar & hostar & tycker synd om mig själv. & ikväll ska jag ju på TEATER, tänker inte ställa in det, tänker hälla i mig sista dosen cocillana, bita ihop, härda ut & UPPSKATTA det.
expert är uppenbarligen inte riktigt vad de heter
de förbannade klantarna har lyckats förstöra en av filmerna som jag lämnade in för framkallning igår. SEMESTERBILDERNA!!! det mest miserabla är att den förmodligen även innehöll foton som skulle skickas till australien. jag tjurar som vanligt, men tröstar mig med att jag nu får dubbla kopior på resten helt gratis & dessutom tre nya filmer. alltid något.
reality bites
saker jag stör mig på hos mig själv:
1. jag är alldeles för jävla mesig & medgörlig. jag antar att det stavas KONFLIKTRÄDSLA & hänger förmodligen ihop med obehaget inför starka känsloyttringar. jag gillar helt enkelt inte att "prata om det", blir helt sjukligt OBEKVÄM av att prata känslor & liknande, andras såväl som mina egna issues. biter hellre ihop & härdar ut & håller käften (men jag jobbar på det, jag försöker!). ofta händer det även att jag faktiskt inte fattar att jag blir överkörd av andra förrän efteråt, att det bara ligger & gnager som en liten obekvämhetsknut tills jag inser att jag faktiskt är SUR & varför & hur jag skulle ha formulerat mig/agerat för att få det annorlunda. oftast händer det med vissa personer i min bekanskapskrets/familj, men det är ju inte direkt begränsat till dessa. måste jobba på det, måste skaffa en jävla ryggrad, säga NEJ, säga my way or the highway någon gång ibland. (vi kan också dra intressanta paralleller till att jag är skitdålig på att diskutera saker & uttrycka mig verbalt, även om saker som jag vet något om, men däremot är ganska fly när det gäller att uttrycka mig i skrift - där kan jag ju tänka igenom vad jag tycker/tänker/skriver + har 100% kontroll över resultatet).
2. jag är sjukt dålig på att hålla kontakten med folk, även personer som jag faktiskt gillar. inte för att jag anser att det är upp till dem att höra av sig om de vill umgås, utan mest för att det liksom inte får plats så mycket i mitt huvud. har vi inte setts/hörts på ett tag, ja då är det som att de bara glider iväg. out of sight, out of mind. eller kanske snarare tvärtom när det gäller mig. antar att det är därför jag inte har nåt sånt där socialt nätverk som man tydligen ska ha, för att det ska funka krävs ju 1; att man kan fungera som en normal människa i sociala sammanhang, dvs chatta upp folk man inte känner, framstå som smart, spännande & witty så att de faktisk VILL träffa en igen, 2; att man odlar & underhåller nyblivna bekanskaper, inte blir misstänksam & undrande så fort någon verkar visa lite intresse för ens person. kommer ofta på mig själv med att tänka "vad vill du mig EGENTLIGEN?" & ifrågasätta folks motiv, eftersom jag utgår ifrån att ytliga bekanskaper enbart pratar med mig pga att den som de egentligen vill prata med är upptagen för tillfället. något slags mindervärdeskomplex antar jag.
3. jag är mycket lat & lyckas aldrig GÖRA någonting, mycket snack & lite verkstad bara. har aldrig fattat hur folk orkar med alla dessa projekt som de håller på med på sin god damn fritid, HUR ORKAR FOLK LIKSOM? för mig är det nog med åtta till fem-jobbet varje vardag, sen är jag helt slut, tömd på energi & vilja & ork. att hålla ihop livet som det är, hålla fasaden uppe & bara FIXA DET är vad kraften räcker till, inte mer. det enda jag duger till är uppenbarligen att sitta & skriva gnälliga texter på internet, jag som skulle bli professor, nobelpristagare, världsförbättrare! istället blir jag omsprungen av 20-åringar som LYCKAS & jag kan inte ens tänka att det bara är för att dom halkar in på det berömda bananskalet utan måste face the facts att det är för att dom GÖR saker. det är så jävla bittert att kreativiteten har försvunnit & runnit ut i sanden, samtidigt som jag har någon slags skev självbild där jag inbillar mig att jag är ment for greatness. allt jag kan tänka på är winona i den där filmen när hon säger i was really supposed to BE something by the age of twentythree!. tjugotre! jag är fan tjugosex år & har fortfarande inte åstadkommit ett jävla dugg. men jag borde kanske inse att jag bara borde vara nöjd & glad, sluta gnälla, börja varje dag med att ställa mig på balkongen & sjunga jag vill tacka livet som har gett mig så mycket!
förutom det har dagen varit till belåtenhet. eftersom jag är satt i karantän av mina arbetskamrater så fick jag i princip en ledig dag att förfoga över som jag ville. den har spenderats med kaffe + sällskap i parken, intressanta diskussioner (jag har googlat det där med geparderna nu!), fönsterputs & dammsugning. har även lyckats lämna in filmrullarna från höstens semester. är, trots ovanstående fel & brister, kanske inte helt jävla hopplös.
1. jag är alldeles för jävla mesig & medgörlig. jag antar att det stavas KONFLIKTRÄDSLA & hänger förmodligen ihop med obehaget inför starka känsloyttringar. jag gillar helt enkelt inte att "prata om det", blir helt sjukligt OBEKVÄM av att prata känslor & liknande, andras såväl som mina egna issues. biter hellre ihop & härdar ut & håller käften (men jag jobbar på det, jag försöker!). ofta händer det även att jag faktiskt inte fattar att jag blir överkörd av andra förrän efteråt, att det bara ligger & gnager som en liten obekvämhetsknut tills jag inser att jag faktiskt är SUR & varför & hur jag skulle ha formulerat mig/agerat för att få det annorlunda. oftast händer det med vissa personer i min bekanskapskrets/familj, men det är ju inte direkt begränsat till dessa. måste jobba på det, måste skaffa en jävla ryggrad, säga NEJ, säga my way or the highway någon gång ibland. (vi kan också dra intressanta paralleller till att jag är skitdålig på att diskutera saker & uttrycka mig verbalt, även om saker som jag vet något om, men däremot är ganska fly när det gäller att uttrycka mig i skrift - där kan jag ju tänka igenom vad jag tycker/tänker/skriver + har 100% kontroll över resultatet).
2. jag är sjukt dålig på att hålla kontakten med folk, även personer som jag faktiskt gillar. inte för att jag anser att det är upp till dem att höra av sig om de vill umgås, utan mest för att det liksom inte får plats så mycket i mitt huvud. har vi inte setts/hörts på ett tag, ja då är det som att de bara glider iväg. out of sight, out of mind. eller kanske snarare tvärtom när det gäller mig. antar att det är därför jag inte har nåt sånt där socialt nätverk som man tydligen ska ha, för att det ska funka krävs ju 1; att man kan fungera som en normal människa i sociala sammanhang, dvs chatta upp folk man inte känner, framstå som smart, spännande & witty så att de faktisk VILL träffa en igen, 2; att man odlar & underhåller nyblivna bekanskaper, inte blir misstänksam & undrande så fort någon verkar visa lite intresse för ens person. kommer ofta på mig själv med att tänka "vad vill du mig EGENTLIGEN?" & ifrågasätta folks motiv, eftersom jag utgår ifrån att ytliga bekanskaper enbart pratar med mig pga att den som de egentligen vill prata med är upptagen för tillfället. något slags mindervärdeskomplex antar jag.
3. jag är mycket lat & lyckas aldrig GÖRA någonting, mycket snack & lite verkstad bara. har aldrig fattat hur folk orkar med alla dessa projekt som de håller på med på sin god damn fritid, HUR ORKAR FOLK LIKSOM? för mig är det nog med åtta till fem-jobbet varje vardag, sen är jag helt slut, tömd på energi & vilja & ork. att hålla ihop livet som det är, hålla fasaden uppe & bara FIXA DET är vad kraften räcker till, inte mer. det enda jag duger till är uppenbarligen att sitta & skriva gnälliga texter på internet, jag som skulle bli professor, nobelpristagare, världsförbättrare! istället blir jag omsprungen av 20-åringar som LYCKAS & jag kan inte ens tänka att det bara är för att dom halkar in på det berömda bananskalet utan måste face the facts att det är för att dom GÖR saker. det är så jävla bittert att kreativiteten har försvunnit & runnit ut i sanden, samtidigt som jag har någon slags skev självbild där jag inbillar mig att jag är ment for greatness. allt jag kan tänka på är winona i den där filmen när hon säger i was really supposed to BE something by the age of twentythree!. tjugotre! jag är fan tjugosex år & har fortfarande inte åstadkommit ett jävla dugg. men jag borde kanske inse att jag bara borde vara nöjd & glad, sluta gnälla, börja varje dag med att ställa mig på balkongen & sjunga jag vill tacka livet som har gett mig så mycket!
förutom det har dagen varit till belåtenhet. eftersom jag är satt i karantän av mina arbetskamrater så fick jag i princip en ledig dag att förfoga över som jag ville. den har spenderats med kaffe + sällskap i parken, intressanta diskussioner (jag har googlat det där med geparderna nu!), fönsterputs & dammsugning. har även lyckats lämna in filmrullarna från höstens semester. är, trots ovanstående fel & brister, kanske inte helt jävla hopplös.
a las barricadas!
nu har jag köpt semesterbiljetten till barcelona, det ska bli fint att möta våren i en stad jag aldrig varit i tidigare. billigt blev det också, för vi får sova på golvet i emmas squat. jag gillar kombinationen sol, finkultur & crustare. kanske kommer hem med tatuerade fötter & allt.
annars har jag ägnat eftermiddagen/kvällen åt att läsa den här sjuka forumtråden på familjeliv.se som lisa skickade till mig. fattar ni THE PAIN som jag känner när jag inser att det är så där det ser ut där ute i verkligheten, att folk faktiskt på riktigt är så jävla dumma i huvudet?! ärligt, det borde ju införas nån slags myndighet som kollar alla presumtiva föräldrar INNAN de skaffar barn. typ som de som kollar blivande adoptivföräldrar (fast absolut inte samma, de är ju sjuka i huvudet där också). alternativt att man kunde anmäla dem nånstans (socialen?) så att de fråntas rätten att ha barn & ungarna får växa upp i en omgivning som inte präntar i dem särskiljande, förtryckarstrukturer & makthierarkier från dag ett.
annars har jag ägnat eftermiddagen/kvällen åt att läsa den här sjuka forumtråden på familjeliv.se som lisa skickade till mig. fattar ni THE PAIN som jag känner när jag inser att det är så där det ser ut där ute i verkligheten, att folk faktiskt på riktigt är så jävla dumma i huvudet?! ärligt, det borde ju införas nån slags myndighet som kollar alla presumtiva föräldrar INNAN de skaffar barn. typ som de som kollar blivande adoptivföräldrar (fast absolut inte samma, de är ju sjuka i huvudet där också). alternativt att man kunde anmäla dem nånstans (socialen?) så att de fråntas rätten att ha barn & ungarna får växa upp i en omgivning som inte präntar i dem särskiljande, förtryckarstrukturer & makthierarkier från dag ett.
jag känner hur eländet suger mig ned
ligger hemma & är magsjuk (IGEN! vad har jag gjort för fel? ÄR DU NÖJD NU GUD???), sjuk på det där otäcka sättet när all energi bara försvinner & hela kroppen värker & man har svårt att orientera sig. igår var jag så svag att jag trillade in i väggen & slog mig i huvudet, så nu har jag väl blödningar i hjärnan också. har i alla fall slutat kräkas nu, istället domnar händer & fötter bort & jag har hjärtklappning. vad är det för fel på kroppen? den måste reklameras, jag vill ha en ny.
sen tänkte jag att internet skulle pigga upp mig lite, nu när jag kan sitta upprätt en stund, men råkade läsa det här. & nu känns det som att det där med att tyna bort i en hög av svettningar, kräks & kroppsvätskor faktiskt är rätt tilltalande jämfört med att behöva leva i samma värld som resten av mänskligheten.
sen tänkte jag att internet skulle pigga upp mig lite, nu när jag kan sitta upprätt en stund, men råkade läsa det här. & nu känns det som att det där med att tyna bort i en hög av svettningar, kräks & kroppsvätskor faktiskt är rätt tilltalande jämfört med att behöva leva i samma värld som resten av mänskligheten.
taedium vitae
jag skriver inget eftersom jag inte har något att säga. just nu är det mest apati & slentrianliv, telefonsamtal hit & dit för att ha koll på alla & jag kan/orkar/vill inte ens anstränga mig för att lyfta bloggen över skunkdagboksstandard. & som vi alla vet; har du inget att säga kan du lika gärna hålla käften. finns ju inget värre än intetsägande människor som hänger ut sina liv på internet.
kommentar: kreditvärdig
jaha, här sitter jag med kungens kreditupplysning på datorn. ÄLSKAR INFORMATIONSSAMHÄLLET!!! ÄLSKAR INTERNET SOM HAR GETT MIG SÅ MYCKET! kungen har varken betalningsanmärkningar, utmätning eller skuldsanering, däremot ett stort JA på innehav av fastighet. sammanräknad inkomst senaste taxeringsåret: 5 202 441 kr. jaha. förmögenhet: 219 800 620 kr. det är på riktigt så mycket pengar att jag har problem med att förstå hur det ska läsas ut. SÅ MÅNGA SIFFROR!!! blir helt kollrig i huvudet, det har jag i & för sig varit hela dagen, hela veckan, har drabbats av märkliga tvångstankar som "måste hälla kallt kaffe över kakan", "måste kasta mat omkring mig", "måste dunka huvudet i väggen". allt det här vore ju fine & dandy, för att inte säga NORMALT, om det hände i mitt eget hem, men så här på jobbet kan dylikt beteende leda till viss förvåning.
har fått mail från andra sidan jorden & nu är begravningen över & jag ska få kort på posten. märkligt.
har fått mail från andra sidan jorden & nu är begravningen över & jag ska få kort på posten. märkligt.
good riddance
jisses zanyar adami, cry me a motherfucking river. det är tur att jag inte ens behöver ta tag i HATET den här gången, eftersom lisa redan har koll på läget.
faça você mesmo!
måhända att de är sponsrade av coca cola, men banco del libro i venezuela är så jävla coolt. & nu har de fått almapriset (litteraturpris till minne av astrid lindgren) också, vilket ju verkar rätt välförtjänt. det fantastiska är att det är precis det där som jag & carmel satt & pratade om & planerade i pemba i höstas, fast i lite mindre skala. det är alltså inte omöjligt att genomföra. måste ut & jaga sponsorer & filantroper!
harare, harare - mitt strupes sår, mitt hjärtas skri i världen
fick en helt overklig känsla av att gå in på DNs hemsida. var tvungen att faktiskt fundera över om det är 1:a april idag, eller om sidan hade blivit hackad. inte så konstigt, när man möts av rubriker som jakt med mus förbjuds, regeringen söker chefer via annons & irländare krökar mest per gång.
& i zimbabwe är allt fortfarande åt helvete, som vanligt. det är fan helt sjukt att världen, speciellt SADC, bara sitter & tittar på medan mugabe kör landet i botten & hotar med värre våld än tidigare mot de som vågar sätta sig upp mot regeringen. det bästa är att när oppositionsledarna som tillfångatogs i tisdags ställdes inför domstol så hade man fortfarande inte lyckats hitta på något att anklaga dem för, vilket gjorde att det hela fick skjutas på framtiden. ÅH JAG ÄLSKAR GODTYCKLIG RÄTTVISA!
& i zimbabwe är allt fortfarande åt helvete, som vanligt. det är fan helt sjukt att världen, speciellt SADC, bara sitter & tittar på medan mugabe kör landet i botten & hotar med värre våld än tidigare mot de som vågar sätta sig upp mot regeringen. det bästa är att när oppositionsledarna som tillfångatogs i tisdags ställdes inför domstol så hade man fortfarande inte lyckats hitta på något att anklaga dem för, vilket gjorde att det hela fick skjutas på framtiden. ÅH JAG ÄLSKAR GODTYCKLIG RÄTTVISA!
mandioca
alltså seriöst, MANIOKCHIPS! med vitlökssmak! det nya heta bland snacksen, jag lovar. ska aldrig äta nåt annat. & när jag kom hem idag hade EN LITEN MÄNNISKA varit här & DISKAT åt mig! the happiness! den lilla människan var så klart min far pedanten, som hade lånat datorn under dagen (nu ägnar han sig åt att ringa mig & låtsas vara kristina lugn, den mannen är en oändlig källa av underhållning).
annars är det mest planeringen av SEMESTERN som tar upp min tid, kan inte jobba utan måste sitta & maniskt leta sista minuten-biljetter till solen, värmen, avkopplingen. som vi brukar säga, i'm tired of this shit & i just can't take it anymore, fuck this city it never helped me anyway.
annars är det mest planeringen av SEMESTERN som tar upp min tid, kan inte jobba utan måste sitta & maniskt leta sista minuten-biljetter till solen, värmen, avkopplingen. som vi brukar säga, i'm tired of this shit & i just can't take it anymore, fuck this city it never helped me anyway.
möt våren i paris!
det är den där tiden på året då det är dags att läsa kärlek i europa för hundrade gången & sen drömma om att dra till rivieran, leva på koffein & tjack & umgås med bohemiska poeter. jag tror att det kallas vårkänsla.
january brought a headache, in february it got even worse, & when you thought it couldn't get more awful - say hello to march
ååhhhh jag vill ha semester! måste åka bort bort, kanske till lissabon, budapest eller dricka sangria på kanarieöarna i en vecka. just get me out of here, jag behöver vila & sol & avslappning, inte fyra timmars sömn & vakna med blod & blåsor i munnen. måste råna banken eller vinna på lotto, måste ha PENGAR & tid & möjlighet. det är så bittert att jag inte klarar av att spara mina pengar, bittert att jag borde kunna ta mig härifrån men inte kan, bittert att det fantastiska livet med BETALD SEMESTER bara är fantastiskt i fyra veckor/år, bittert att jag bara gnäller, bittert att jag inte orkar.
sjukdomsblogg
jag brukar roa mig med att googla på ITP & trombocyter när jag har tråkigt (t ex nu, kan inte sova/titta teve/läsa) & ikväll hittade jag en fantastisk amerikansk (såklart!) sida här. min favoritdel är "ITP inspirations" där man kan hitta "projects and poetry of ITP people". måste skaffa mig en ITP HEALING QUILT:
The quilt represents a blood vessel. Platelets appear as yellow stars. Anti-platelet antibodies are shown as strings of embroidered triangles. When these attach to the platelets, white cells (looking like Pac-Men) then think they are intruders and destroy the platelets. When enough platelets are destroyed, blood vessels leak, causing bruises, tiny red spots called peticheae, nosebleeds, internal bleeding, and other more serious problems. The leakage is shown as streams of red escaping on the bottom left.
Visualizing my body in the purple flame helped me stay focused on healing myself, while cooperating with more conventional treatment.
ärligt, det är ju precis sånt här man ska syssla med under sömnlösa nätter, handarbete! en fin filt att linda in sig i & dricka thé & räkna tombisar. & kanske skriva lite fantastisk poesi, som den här:
ITP.
Itty bitty
Teeny weeny
Platelet things.
Jump out of blood as quick as they're put in
Gobbled up by who knows what
A big white cell I see
Thank heavens I'm not small enough for it to gobble me!!
det måste vara min bästa sida på internet NÅGONSIN! måste starta en egen, måste skriva dåliga dikter & lägga upp dem i bloggen. ITP BLOGGEN! haha *dör*
just another day in stockholm
sitter fortfarande & väntar på det där mailet som aldrig kommer, det som ska förklara vad fan det var som hände egentligen. de senaste dagarna har varit heaven & hell som vanligt, från eufori & glädjesvett & dans till timbuktu på debaser medis i fredags (bästa presenten tills syster någonsin) till gråt & tandagnisslan utanför sunkhak på wollmar yxkullsgatan. födelsedagsfirande i vällingby igår, med bakfylleångest & menssmärtor, sen fantastisk mat, star wars goes disco funk på skivspelaren & en manisk förhoppning om att dricka bort sorg & slentrian som slutade med tunnelbanan hem efter EN öl på alt.country-klubb i gamla stan. det är ju så att man inte vet om man ska skratta eller gråta.
idag fick jag promenera (halva) bästholmen runt, prata om litteraturen & framtiden (STUDIER! måste använda hjärnan igen!) & hatet mot ronnie. sen tvätta, klappa katten & hyra film. skulle gått i barndom med levellers på nalen, men det blev inget med det så jag har tittat på halva art school confidential istället, sen sorterat gamla foton, satt in i album & skålat i polsk vodka. som nån slags tribute antar jag.
every junkie's like a setting sun
en mycket konstig dag som började med ett dödsfall & slutade med en födsel. som om de bytte. & jag försöker tänka på att det dör tusentals människor varje dag, men ändå är det bara en som gör så där jävla ont just nu. gone, gone, the damage done.
i-landsproblem #2
båda sjuorna med smackdown & ekkaia är tydligen slut på wasted sounds, så nu får jag pengarna tillbaka. ALDRIG FÅR MAN VARA RIKTIGT GLAD. fast jag kan ju trösta mig lite med att om de mailar om det så borde ju resten av beställningen vara på väg nu, efter veckor av väntan.
maud & hennes lilla människa
det är väl ärligt talat ingen som har tvivlat på att maud olofssons ständiga framhärdande att regeringens förslag om skattelättnader för "hushållsnära tjänster" skulle vara en jämställdhets- & hälsoreform, riktad mot stackars utarbetade kvinnor som inte har tid för hem & barn, är någat annat än rent hittepå. men när man läser det här så känns det ju som att vi inte ens behöver vara lite avvaktande med bedömningen längre.
för där står hon ju, anna wiking, i sin trevliga våning, iklädd lilla guldlänken, sin tjusiga dräkt & med håret uppsatt i en smakfull frisyr & bara bekräftar det vi alla sagt - reformen riktar sig mot henne & hennes likar, de som gärna vill slippa städa sin egen skit & istället ägna sig åt "familjen, vännerna - och jobbet". jag vet inte vad ni tycker, men i min värld representerar hon inte direkt en underbetald flerbarnsmamma som inte får det berömda livspusslet (ÅÅHHH HATET) att gå ihop. snarare en priviligerad människa som gärna använder en del av de pengar som blir över varje månad till att betala för att slippa göra sånt som hon tycker är "tråkigt". & som vanligt är mannen i familjen helt frånvarande i artikeln, hans ansvar för hemmet FINNS liksom inte, han behöver inte uttala sig om mödan att hinna med både övertidsarbete & långkok.
alltså, när jag läser den där artikeln vill jag bara kräkas på maud & hennes uttalanden om att reformen ska hjälpa kvinnor att slippa jobba deltid för att hinna med hemmet. för vem är det egentligen som jobbar deltid? jo, de som städar åt anna & co, & som gör det för 90 kr/timmen. jag skulle vilja se maud skura toaletter för den lönen & sedan gå hem för att göra samma sak i nån timme till utan att få en enda krona för det.
fast det bästa i aftonbladets artikeln är nästan biten där det talas om en ökad efterfrågan på hushållsnära tjänster från pensionärer som inte längre orkar städa lika nitiskt som förr - att dessa pensionärer oftast backar när de ser priset på "tjänsterna" nämns liksom bara i förbigående. jag är inte ett dugg förvånad, med de priser som anges & en beräkning på att man får sagda tjänster utförda en gång varannan vecka så blir det en månadskostnad på ca 2000 kr. visa mig den pensionär eller ensamstående förälder som har de pengarna liggande oanvända i slutet av månaden...
.
för där står hon ju, anna wiking, i sin trevliga våning, iklädd lilla guldlänken, sin tjusiga dräkt & med håret uppsatt i en smakfull frisyr & bara bekräftar det vi alla sagt - reformen riktar sig mot henne & hennes likar, de som gärna vill slippa städa sin egen skit & istället ägna sig åt "familjen, vännerna - och jobbet". jag vet inte vad ni tycker, men i min värld representerar hon inte direkt en underbetald flerbarnsmamma som inte får det berömda livspusslet (ÅÅHHH HATET) att gå ihop. snarare en priviligerad människa som gärna använder en del av de pengar som blir över varje månad till att betala för att slippa göra sånt som hon tycker är "tråkigt". & som vanligt är mannen i familjen helt frånvarande i artikeln, hans ansvar för hemmet FINNS liksom inte, han behöver inte uttala sig om mödan att hinna med både övertidsarbete & långkok.
alltså, när jag läser den där artikeln vill jag bara kräkas på maud & hennes uttalanden om att reformen ska hjälpa kvinnor att slippa jobba deltid för att hinna med hemmet. för vem är det egentligen som jobbar deltid? jo, de som städar åt anna & co, & som gör det för 90 kr/timmen. jag skulle vilja se maud skura toaletter för den lönen & sedan gå hem för att göra samma sak i nån timme till utan att få en enda krona för det.
fast det bästa i aftonbladets artikeln är nästan biten där det talas om en ökad efterfrågan på hushållsnära tjänster från pensionärer som inte längre orkar städa lika nitiskt som förr - att dessa pensionärer oftast backar när de ser priset på "tjänsterna" nämns liksom bara i förbigående. jag är inte ett dugg förvånad, med de priser som anges & en beräkning på att man får sagda tjänster utförda en gång varannan vecka så blir det en månadskostnad på ca 2000 kr. visa mig den pensionär eller ensamstående förälder som har de pengarna liggande oanvända i slutet av månaden...
.
titlar vi vill åt
dagens bästa ord: taffeltäckare.
det är killen som dukar åt kungen.
det är killen som dukar åt kungen.
jag är en skattebetalande medborgare som bidrar till samhället & jag vill blogga på arbetstid
jag får lite ångest av att jag inte skriver nåt här, så jag tänkte underhålla er med BERÄTTELSEN OM BLOGGNAMNET. alltså, varför bloggen heter som den heter & inte heter något annat (än).
1. nej, det är inte en personbeskrivning av mig.
2. ja, jag räknar med att sjukt många googlingar leder hit pga ordet "sexig" i bloggnamnet (BEVISAT!).
namnidén kläcktes en sen kväll framför datorn, när jag msn:ade med lisa & vi diskuterade framträdandet som dita von teese gjort på ellegalan. hon fick tydligen nåt pris för "bäst klädda" eller liknande (eller som alexandra pascalidou påpekade - borde det inte varit "bäst avklädda" istället?) & avslutade prisutdelningen med sitt trademark, en burlesqueshow. hon strippade alltså. ni vet, tog av sig kläderna inför en betalande publik. tydligen i ett gigantiskt champangeglas, vilket ju är lite imponerande. & hela sveriges elit, inklusive vår fucking jävla jämställdhetsminister som iofs inte ens har vett nog att vara feminist, sitter där & bara "ÅH VAD FRÄSCHT! det är så himla HÄRLIGT med frigjorda kvinnor, som kan ta vara sexiga på ett SMAKFULLT sätt!". med med risk för att bli stämplad som moraltant (nej jag har ingen humor, jag är den mest humorbefriade, uptighta människan på jorden, jag HATAR humor) - jag tycker inte att det känns varken sexigt eller spännande att en av sveriges största modetidningar, med en huvudsaklig målgrupp bestående av unga kvinnor, prisar & belönar en glorifierad strippa utan att på något sätt problematisera den manliga blicken, sexualiseringen av det offentliga rummet eller de ständiga KRAVEN på alla tjejer att leva upp till idealet om den sexiga madonnan. dvs sexig på rätt sätt - SMAKFULLT, inte white trash/hora. jag tror inte att elle skulle ha bjudit in nån av tjejerna från t ex blue vision för att köra ett litet nummer på deras gala, nej hu nej. hur fräsch känns det liksom? nej, dränk strippan i glitter & champange, ge henne svart hår i en 50-talsfrisyr & kalla det för "burlesque" istället, då blir det ju en HELT ANNAN GREJ. då blir hon ju precis så där som vi vill att hon ska vara - sexig med stil, lite vild & galen så där. en tjej som kan ta allt med en klackspark, som inte börjar skrika högt om KVINNOFÖRAKT & OBJEKTIFIERING så fort hon ser lite naken hud, som kan "bjuda på sig själv" & inte ta allt på så förbannat stort allvar hela tiden. som inte är en sexualneurotisk, trist & ful feminist utan sinne för humor & estetik. kort sagt, wild & crazy, smakfull & sexig.
1. nej, det är inte en personbeskrivning av mig.
2. ja, jag räknar med att sjukt många googlingar leder hit pga ordet "sexig" i bloggnamnet (BEVISAT!).
namnidén kläcktes en sen kväll framför datorn, när jag msn:ade med lisa & vi diskuterade framträdandet som dita von teese gjort på ellegalan. hon fick tydligen nåt pris för "bäst klädda" eller liknande (eller som alexandra pascalidou påpekade - borde det inte varit "bäst avklädda" istället?) & avslutade prisutdelningen med sitt trademark, en burlesqueshow. hon strippade alltså. ni vet, tog av sig kläderna inför en betalande publik. tydligen i ett gigantiskt champangeglas, vilket ju är lite imponerande. & hela sveriges elit, inklusive vår fucking jävla jämställdhetsminister som iofs inte ens har vett nog att vara feminist, sitter där & bara "ÅH VAD FRÄSCHT! det är så himla HÄRLIGT med frigjorda kvinnor, som kan ta vara sexiga på ett SMAKFULLT sätt!". med med risk för att bli stämplad som moraltant (nej jag har ingen humor, jag är den mest humorbefriade, uptighta människan på jorden, jag HATAR humor) - jag tycker inte att det känns varken sexigt eller spännande att en av sveriges största modetidningar, med en huvudsaklig målgrupp bestående av unga kvinnor, prisar & belönar en glorifierad strippa utan att på något sätt problematisera den manliga blicken, sexualiseringen av det offentliga rummet eller de ständiga KRAVEN på alla tjejer att leva upp till idealet om den sexiga madonnan. dvs sexig på rätt sätt - SMAKFULLT, inte white trash/hora. jag tror inte att elle skulle ha bjudit in nån av tjejerna från t ex blue vision för att köra ett litet nummer på deras gala, nej hu nej. hur fräsch känns det liksom? nej, dränk strippan i glitter & champange, ge henne svart hår i en 50-talsfrisyr & kalla det för "burlesque" istället, då blir det ju en HELT ANNAN GREJ. då blir hon ju precis så där som vi vill att hon ska vara - sexig med stil, lite vild & galen så där. en tjej som kan ta allt med en klackspark, som inte börjar skrika högt om KVINNOFÖRAKT & OBJEKTIFIERING så fort hon ser lite naken hud, som kan "bjuda på sig själv" & inte ta allt på så förbannat stort allvar hela tiden. som inte är en sexualneurotisk, trist & ful feminist utan sinne för humor & estetik. kort sagt, wild & crazy, smakfull & sexig.
købehavn ligger i ruiner
funderar på att byta bloggnamn, men eftersom t o m folk i VITRYSSLAND googlar sig hit på "sexig" så vet jag inte om det är värt det. men samtidigt, vet inte heller om jag kan leva upp till det nuvarande.
annars så rivs ungdomshuset i köpenhamn just nu & det känns som en era går i graven. dagens soundtrack blir sjävklart gorilla angreb & kanske no hope for the kids (copenhagen suicide city - it may not be the worst, but it's still shitty).
annars så rivs ungdomshuset i köpenhamn just nu & det känns som en era går i graven. dagens soundtrack blir sjävklart gorilla angreb & kanske no hope for the kids (copenhagen suicide city - it may not be the worst, but it's still shitty).
don't worry, be happy
älskar att komma till jobbet på en måndagsmorgon, öppna outlook & mötas av tio spam-mail med titeln "NO WORRIE'S, IT'S FINE" som erbjuder mig xanax & valium till ett överkomligt pris. ibland känns det verkligen sorgligt att det bara är bluff & båg i dom där mailen.