remember paldiski! (nu är allt en saga, ett minne från igår)
bokfemman är tillbaka & har ett tema som borde vara enkelt, med tanke på min sentimentala & nostalgiska läggning, men som vanligt är det knepigt att tänka ut precis vilka fem böcker som passar bäst. men here goes:
veckans tema för bokfemman är "nostalgi".
nämn 5 böcker som du förknippar med ordet nostalgi.
1. min far är kannibal - sten bergman. för ganska exakt ett år sedan såldes soläng, den ganska ocharmiga trettiotalsvillan vid sommen som var min morfars barndomshem & mitt sommarlovshus. eftersom det av olika anledningar alltid har varit min mors familj som har dominerat vårt släktumgänge så har jag spenderat otaliga sommardagar där, & även en del under vintertid, med allt vad det innebär. jag minns dans runt midsommarstången när jag var ett litet, litet barn, jag minns sicksackandet mellan komockorna genom hagen på väg till badplatsen, jag minns cykelturer till kiosken för att köpa lördagsgodis i sådana där tunna vita påsar med kulörta färgcirklar på, jag minns korna & senare hästarna i hagen utanför huset. morfar brukade ge mig en slant för att klippa gräset under staketet som går runt tomten, ni vet det där som man inte kommer åt med gräsklipparen. mormor gjorde hemlagad vinbärssaft & plommonmarmelad, stod alltid i köket med kastrullerna på spisen & serverade bullar & läsk i frostade glas framför teven på kvällen. det var bilutflykter runt hela ydre socken med samma gamla torp & gårdar som året innan & mormors anekdoter om familjerna som bodde/hade bott där förändrades aldrig. det var turer med lilla båten ut på brådjupa sjön, kvällar på torpöns uteservering med räkmackor & päronsoda. & så klart olidliga tråkdagar när man bara ville åka HEM HEM HEM under tonåren, gamla släktingar som skulle hälsas på & ätas kakor med, bråk om aktiviteter, uppförande, kläder, livet.
när jag var i soläng för sista gången, i början av förra sommaren, frågade min mormor om det var något särskilt från huset som jag skulle vilja ta med mig hem (bara det, alla dessa GREJER som fanns där & minst två frysboxar i källaren fulla med mat - som om de väntade på världskriget). jag funderade på det en hel del under den sista veckan & till slut kom jag på att den gamla trasiga boken min far är kannibal som stod i hyllan ute i boden där vi brukade sova var det nästan det enda jag kunde tänka mig. boken som jag hade bläddrat i & fascinerats av varje sommar sedan jag lärde mig läsa - en kolonial utpptäcksresarskildring från nya guinea, komplett med bilder på förkrympta skallar & allt. det sorgliga i hela den här historien är att när jag talade om det för mormor så avslöjade hon att boken redan hade slängts tillsammans med en massa annat "gammalt skräp". hon erbjöd sig så klart att finkamma antikvariat & lumpbodar för att hitta ett nytt exemplar åt mig, men jag förklarade att det inte var samma sak.
2. jag saknar dig, jag saknar dig - peter pohl & kinna gieth. när jag var i början av tonåren (ok, även senare) var den här boken det sorgligaste jag visste. en tvilling som dör, en som överlever & hur hanterar man det? den får mig att minnas mellan- & högstadietiden, heaven & hell som vanligt.
3. sömngångarland - mia couto. alla böcker som på något sätt behandlar moçambique får mig ju nostalgisk, men mia coutos skildring av kriget, folket & den brända jorden gör mig blödigare än det mesta annat. kanske på grund av vissa ord som jag känner igen, hans väldigt moçambikiska skrivstil (som kommer fram ännu mer i orginalspråk - den anarkistiska inställningen till portugisiskan där han skapar sina egna ord) eller platserna som nämns. & trots att det inte har något med själva texten att göra så minns jag den där ogripbara känslan av desperat bekymmerslöshet mitt i misären, som så ofta präglade dagarna i pemba. en annan deltagare av bokfemman hade slagit upp ordet nostalgi, som enligt SAOL bland annat betyder "melankolisk längtan hem eller tillbaka". & det är väl precis det som sömngångarland väcker hos mig, även om jag har svårt att bestämma mig för om det är hem eller tillbaka som jag längtar.
4. brott & straff - fjodor dostojevskij. haha nej jag ska inte skriva om hur jag Upptäckte den Stora Ryska Litteraturen genom gamle dostojevskij eller nåt annat högtravande. sanningen är att första gången jag försökte mig på boken så tyckte jag (& det står jag fortfarande för) att den var sjukt tråkig & jag orkade inte ens läsa ut eländet. det var i gymnasiet & jag var tvungen att skriva nån slags rapport om den, vilket jag så klart gjorde baserat på de första kapitlen + texten på baksidan & cashade in ett VG+. übermensch, jag vet. men hur som, för två år sedan skulle jag & en av mina lisor ut på öststatsturné (danmark-tyskland-tjeckien-polen-litauen-estland) & eftersom jag skulle ta mig runt en massa länder med så lite packning som möjligt så ville jag ha med mig en tjock bok som inte var allt för bra & således inte skulle läsas ut redan första veckan. ergo, brott & straff. passade ju även rent geografiskt, tyckte jag. & nu kan jag inte ens titta på boken utan att tänka på "turist i sin egen stad!" - min & lisas idé när min läkare tänkte stoppa hela resan eftersom jag var "blödningsbenägen" & inte fick åka till öststaterna för om jag trillade & gick sönder så behövde jag kanske blod & i öststaterna har alla hiven så deras blod vill man inte ha - men det ordnade sig med blodet till slut & jag fick åka. sen följde den bästa festivalen någonsin (roskilde 2005) med sptifest 1,2,3 & 4. att åka sightseeingbuss mellan köpenhamn & berlin, letandet efter MUREN, träffa anke i kreutzberg & titta på hitlers lamadjur i tiergarden. det eviga regnandet & spelningen med napalm death på en obskyr punkklubb i prag, fylleförvirring & taxiåkning till THE DARK PLACES, att äta "the famous vegetarian monkey dish from malaysia" i warszawa. knytnävsslagsmål & modern konst i vilnius, efter en dag på rivieran med trampbåt & lilla lunchen i trakai. sist men inte minst helvetesdagen i paldiski - det före detta sovjetska atomubåtslägret som fick mig att kräkas av ren utmattning (kuriosa: torsk på tallin är inspelad i paldiski & efter 1991 flyttade större delen av befolkningen därifrån eftersom hamnområdet är kontaminerat av radioaktivt avfall). när vi klev av färjan hemma i sverige var vi höga på nikotin, socker & polsk hostmedicin, dansade en liten dans & kysste marken vid kapellskär.
5. portugisisk/svensk ordbok - alexander fernandes. ett år nere i katakomberna under universitetet med det eviga tragglandet av oregelbundna verb. ett år av ständigt pluggande & jobbande, inga pengar & ingen tid - men i slutändan ändå SÅ JÄVLA VÄRT DET (även om jag fortfarande inte kan böja i pluskvamperfekt).
veckans tema för bokfemman är "nostalgi".
nämn 5 böcker som du förknippar med ordet nostalgi.
1. min far är kannibal - sten bergman. för ganska exakt ett år sedan såldes soläng, den ganska ocharmiga trettiotalsvillan vid sommen som var min morfars barndomshem & mitt sommarlovshus. eftersom det av olika anledningar alltid har varit min mors familj som har dominerat vårt släktumgänge så har jag spenderat otaliga sommardagar där, & även en del under vintertid, med allt vad det innebär. jag minns dans runt midsommarstången när jag var ett litet, litet barn, jag minns sicksackandet mellan komockorna genom hagen på väg till badplatsen, jag minns cykelturer till kiosken för att köpa lördagsgodis i sådana där tunna vita påsar med kulörta färgcirklar på, jag minns korna & senare hästarna i hagen utanför huset. morfar brukade ge mig en slant för att klippa gräset under staketet som går runt tomten, ni vet det där som man inte kommer åt med gräsklipparen. mormor gjorde hemlagad vinbärssaft & plommonmarmelad, stod alltid i köket med kastrullerna på spisen & serverade bullar & läsk i frostade glas framför teven på kvällen. det var bilutflykter runt hela ydre socken med samma gamla torp & gårdar som året innan & mormors anekdoter om familjerna som bodde/hade bott där förändrades aldrig. det var turer med lilla båten ut på brådjupa sjön, kvällar på torpöns uteservering med räkmackor & päronsoda. & så klart olidliga tråkdagar när man bara ville åka HEM HEM HEM under tonåren, gamla släktingar som skulle hälsas på & ätas kakor med, bråk om aktiviteter, uppförande, kläder, livet.
när jag var i soläng för sista gången, i början av förra sommaren, frågade min mormor om det var något särskilt från huset som jag skulle vilja ta med mig hem (bara det, alla dessa GREJER som fanns där & minst två frysboxar i källaren fulla med mat - som om de väntade på världskriget). jag funderade på det en hel del under den sista veckan & till slut kom jag på att den gamla trasiga boken min far är kannibal som stod i hyllan ute i boden där vi brukade sova var det nästan det enda jag kunde tänka mig. boken som jag hade bläddrat i & fascinerats av varje sommar sedan jag lärde mig läsa - en kolonial utpptäcksresarskildring från nya guinea, komplett med bilder på förkrympta skallar & allt. det sorgliga i hela den här historien är att när jag talade om det för mormor så avslöjade hon att boken redan hade slängts tillsammans med en massa annat "gammalt skräp". hon erbjöd sig så klart att finkamma antikvariat & lumpbodar för att hitta ett nytt exemplar åt mig, men jag förklarade att det inte var samma sak.
2. jag saknar dig, jag saknar dig - peter pohl & kinna gieth. när jag var i början av tonåren (ok, även senare) var den här boken det sorgligaste jag visste. en tvilling som dör, en som överlever & hur hanterar man det? den får mig att minnas mellan- & högstadietiden, heaven & hell som vanligt.
3. sömngångarland - mia couto. alla böcker som på något sätt behandlar moçambique får mig ju nostalgisk, men mia coutos skildring av kriget, folket & den brända jorden gör mig blödigare än det mesta annat. kanske på grund av vissa ord som jag känner igen, hans väldigt moçambikiska skrivstil (som kommer fram ännu mer i orginalspråk - den anarkistiska inställningen till portugisiskan där han skapar sina egna ord) eller platserna som nämns. & trots att det inte har något med själva texten att göra så minns jag den där ogripbara känslan av desperat bekymmerslöshet mitt i misären, som så ofta präglade dagarna i pemba. en annan deltagare av bokfemman hade slagit upp ordet nostalgi, som enligt SAOL bland annat betyder "melankolisk längtan hem eller tillbaka". & det är väl precis det som sömngångarland väcker hos mig, även om jag har svårt att bestämma mig för om det är hem eller tillbaka som jag längtar.
4. brott & straff - fjodor dostojevskij. haha nej jag ska inte skriva om hur jag Upptäckte den Stora Ryska Litteraturen genom gamle dostojevskij eller nåt annat högtravande. sanningen är att första gången jag försökte mig på boken så tyckte jag (& det står jag fortfarande för) att den var sjukt tråkig & jag orkade inte ens läsa ut eländet. det var i gymnasiet & jag var tvungen att skriva nån slags rapport om den, vilket jag så klart gjorde baserat på de första kapitlen + texten på baksidan & cashade in ett VG+. übermensch, jag vet. men hur som, för två år sedan skulle jag & en av mina lisor ut på öststatsturné (danmark-tyskland-tjeckien-polen-litauen-estland) & eftersom jag skulle ta mig runt en massa länder med så lite packning som möjligt så ville jag ha med mig en tjock bok som inte var allt för bra & således inte skulle läsas ut redan första veckan. ergo, brott & straff. passade ju även rent geografiskt, tyckte jag. & nu kan jag inte ens titta på boken utan att tänka på "turist i sin egen stad!" - min & lisas idé när min läkare tänkte stoppa hela resan eftersom jag var "blödningsbenägen" & inte fick åka till öststaterna för om jag trillade & gick sönder så behövde jag kanske blod & i öststaterna har alla hiven så deras blod vill man inte ha - men det ordnade sig med blodet till slut & jag fick åka. sen följde den bästa festivalen någonsin (roskilde 2005) med sptifest 1,2,3 & 4. att åka sightseeingbuss mellan köpenhamn & berlin, letandet efter MUREN, träffa anke i kreutzberg & titta på hitlers lamadjur i tiergarden. det eviga regnandet & spelningen med napalm death på en obskyr punkklubb i prag, fylleförvirring & taxiåkning till THE DARK PLACES, att äta "the famous vegetarian monkey dish from malaysia" i warszawa. knytnävsslagsmål & modern konst i vilnius, efter en dag på rivieran med trampbåt & lilla lunchen i trakai. sist men inte minst helvetesdagen i paldiski - det före detta sovjetska atomubåtslägret som fick mig att kräkas av ren utmattning (kuriosa: torsk på tallin är inspelad i paldiski & efter 1991 flyttade större delen av befolkningen därifrån eftersom hamnområdet är kontaminerat av radioaktivt avfall). när vi klev av färjan hemma i sverige var vi höga på nikotin, socker & polsk hostmedicin, dansade en liten dans & kysste marken vid kapellskär.
5. portugisisk/svensk ordbok - alexander fernandes. ett år nere i katakomberna under universitetet med det eviga tragglandet av oregelbundna verb. ett år av ständigt pluggande & jobbande, inga pengar & ingen tid - men i slutändan ändå SÅ JÄVLA VÄRT DET (även om jag fortfarande inte kan böja i pluskvamperfekt).
Kommentarer
Trackback