wild & crazy, smakfull & sexig

eftersom jag har bestämt mig för att bara blogga om saker som betyder nåt så är jag lycklig & trallande idag, har nämligen upptäckt bokfemman. loves it! jag skippar den senaste eftersom jag inte läser deckare, men bokfemman v. 23 är typ gjord för mig. so, here goes:

Veckans tema för Bokfemman är poeter. Nämn 5 av dina favoritpoeter och nämn gärna favoritdikten.

det här är hur svårt som helst egentligen. det finns så många att välja så jag vet inte riktigt hur jag ska börja. fast samtidigt vet jag ju vilka som är mest självklara.


1. dan andersson. vet inte hur många gånger jag har läst svarta ballader, men jag minns att mitt mest tummade ex av boken (ja, jag har två + resten så klart) stal jag från min mormor & morfar i tolvårsåldern. det var titeln som lockade tror jag & sen blev jag hooked när jag väl hade börjat läsa. nu är boken full av klotter, understrykningar, små stjärnor & pubertala utropstecken. jag älskar dan. lätt min bästa svenska naturpoet innan 1950. förra sommaren åkte jag på spontan road trip till dalarna & förstå min LYCKA när jag upptäckte dan andersson-museet i ludvika. jag har rört vid dans skrivmaskin! THE HAPPINESS! THE JOY! sen köpte jag en souvernirhandduk med dan som nu pryder min köksdörr. fast det finaste är ändå tavlan som lisa gav mig, med dan & den bästa dikten någonsin, hemlös. den är min mest citerade i livet, min bästa. det är väl det där med att känna hur eländet suger en ner, tills man andas med bara hat.


2. bodil malmsten. min bästa tjej 4-ever. har läst bodil sen tidiga tonåren & det är skitsvårt att välja en favoritdikt, för de växlar hela tiden. men centrumnätter som fanns med i kärlek & uppror (HÄRLIGT att alla har en relation till den boken) var väl den som just då fick mig att vilja ha mer. idag är det i en sal på lasarettet som jag gillar mest, den påminner mig av någon anledning om courtney love (som för övrigt egentligen borde vara med på den här listan, men jag vet inte om andra skulle räkna henne som POET).


3. johannes anyuru. ok, jag är på riktigt kär i johannes. uppvisar dessutom obehagliga stalkertendenser när det kommer till den mannen. men hey, jag kan liksom inte hjälpa det. kommer ihåg när jag bläddrade i det är bara gudarna som är nya för första gången & det absolut första som jag läste var och den svarta portugisiska/som talas i moçambique/är fortfarande det mjukaste språk/jag känner till. det var liksom ment to be, jag & johannes.


4. sylvia plath. något förutsägbart jag vet, men vem kan motstå en deprimerad småbarnsmor som skrev dikter om döden & co & som på riktigt stoppade huvudet i gasugnen? inte jag. älskar att hon liksom är sjuk i huvudet & fantastisk på samma gång.


5. bruno k. öijer. är lite tveksam över det här valet eftersom det känns så sjukt pretantiöst, men en gång i tiden hade jag svart hår & var mycket inne på det där med det GOTISKA (under vad vi brukar kalla "det svarta året"). inget som jag är särskilt stolt över idag men jag brukar trösta mig själv med att det gav mig i alla fall bruno. minns att jag var förbannad på honom för att han redan hade skrivit allt det där som jag ville skriva, fast hundra gånger bättre. din skugga är fortfarande något av det finaste jag vet, även om jag inte längre skulle kunna tänka mig att gå omkring i en t-shirt med texten "det är bara bruno som förstår mig" (ja, jag hade seriösa planer mina vänner).

ok, jag har några bubblare också men det blir kanske lite overkill. sen måste jag så klart dunka i huvudet i väggen & förbanna mig själv eftersom det egentligen borde vara en lista med kvinnlig majoritet.