this is the end, my friends
jag känner inte längre att den här bloggen har något existensberättigande, eftersom det är ytterst sällan jag lyckas lyfta den över skunkdagboksstandard. men trots att jag kräks på alla individualister som känner för att fläka ut sina tråkiga personligheter på internet så vill ju inte min inre exibitionist lägga ner helt - så jag ger er CROSS YR STITCHES istället! aktivism, handarbete & kanske ett & annat inlägg om hatet.
Kommentarer
Trackback